Vart är mitt sällskap?
Såhär dags (klockan är 6) brukar ju jag och Tuva äta frukost och hon springer kring benen på mig och pratar. Nu är det väldigt ensamt och tomt utan henne. Som tur är ska jag hämta hem henne på söndag.
Vi stänger dörrar och tittar var man sätter fötterna av gammal vana, men här finns ingen fyrbent mysa som vill rymma ut genom ett fönster eller busa med byxbenen.
Tänk att man blir så fest vid ett djur. Tuva är ju vår lilla bebis, det går inte att vara utan henne.
Vi stänger dörrar och tittar var man sätter fötterna av gammal vana, men här finns ingen fyrbent mysa som vill rymma ut genom ett fönster eller busa med byxbenen.
Tänk att man blir så fest vid ett djur. Tuva är ju vår lilla bebis, det går inte att vara utan henne.
Kommentarer
Postat av: josefina
Tittar bara in för att säga hoppas att påsken var bra =)
Postat av: din kära mor
jag vet var ditt sällskap är, hon går kring mina ben eller är på köksbordet och spinner när jag äter frukost.
kram mor din
Trackback
