Smitning!

Tuva är supernöjd över att vara här, denna gång utan några stora hundar som skräms. Hon är överallt samtidigt när hon är busig och när hon är lugn ligger på soffryggen och pratar ned fåglarna utanför fönstret.

Mamma skulle bara öppna balkongdörren och hämta drickor som stått på kylning när jag ser något lurigt i de stora kattögonen. Swoosch...och där flög katten ut genom dörren. Skitsnabb var hon! Jag skrek på Mamma något osammanhängade om katt och dörr för att hon skulle fånga henne.

Jag sprang och tog på mig stövlarna för hela balkongen är snöig, men när jag kommer har mamma redan fångat henne.
En liten rädd katt med världens största burriga svans. Hon blev nog paff över snön. Vem visste att det där vita var så kallt och blött?

Nu är busan inne igen och pratar med blåmesarna på andra sidan fönsterglasen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0