Råttor i väggen?
Igår kväll blev jag livrädd!
Det började krafsa bakom en högtalare i vardagsrummet och Tuva sprang genast dit och jamade. Jag vände på högtalare beredd på att få se nåt äckligt djur där, men nej. Sen började det at knacka lite försiktigt i väggen så jag gick in i förrådet för att se om det fanns nån liten råtta där inne. Mer trolitg att den skulle tagit sig dit än in i vardagsrummet.
Ingen råtta där heller och Tuva fortsatte jaga krafsandet. Till slut kom jag på att det skulle kunna vara grannen, fast egentligen borde inte våra väggar mötas just där. Jag gick ut i trapphuset och såg att det lyste genom hans dörrspringor så jag knackade på.
Efter en lång stund öppnade han och förmodligen hans mamma, jag bad om ursäkt att jag knackade på så sent som 22:45 och frågade lite försiktigt om dom gjorde nåt med väggen. Jodå, han skulle sätta upp en hylla!
Jaha, vad skönt...då är det inte råttor iaf. Vi skrattade båda två och han frågade om han störde. Nej, nej....hamra på du, sa jag. Det lät inte så mycket, jag blev mest rädd att det var råttor eftersom det krafsade så.
Sen gick jag hem kröp ner i sängen med Tuva. Mysigt och varmt med en katt på magen=)
Det började krafsa bakom en högtalare i vardagsrummet och Tuva sprang genast dit och jamade. Jag vände på högtalare beredd på att få se nåt äckligt djur där, men nej. Sen började det at knacka lite försiktigt i väggen så jag gick in i förrådet för att se om det fanns nån liten råtta där inne. Mer trolitg att den skulle tagit sig dit än in i vardagsrummet.
Ingen råtta där heller och Tuva fortsatte jaga krafsandet. Till slut kom jag på att det skulle kunna vara grannen, fast egentligen borde inte våra väggar mötas just där. Jag gick ut i trapphuset och såg att det lyste genom hans dörrspringor så jag knackade på.
Efter en lång stund öppnade han och förmodligen hans mamma, jag bad om ursäkt att jag knackade på så sent som 22:45 och frågade lite försiktigt om dom gjorde nåt med väggen. Jodå, han skulle sätta upp en hylla!
Jaha, vad skönt...då är det inte råttor iaf. Vi skrattade båda två och han frågade om han störde. Nej, nej....hamra på du, sa jag. Det lät inte så mycket, jag blev mest rädd att det var råttor eftersom det krafsade så.
Sen gick jag hem kröp ner i sängen med Tuva. Mysigt och varmt med en katt på magen=)
Kommentarer
Postat av: Malin
Usch, vad äckligt om det hade varit råttor. I våran sommarstuga springer det råttor i väggarna på nätterna, jag kan inte sova där!
Trackback
